Häromdagen fick jag höra en redogörelse för hur bra det gått för Transportstyrelsen ekonomiskt när det gäller trängselskatten. De som ”drivit” in pengarna skrävlade i hur lönsamt det varit med hundratals miljoner in till kassan. Det fick mig att komma på ett nytt begrepp. Åtminstone kan jag inte hitta något om det – ”Kollektiv produktivitet”. Det låter kommunistiskt kanske? Men det är det verkligen inte!
Jag menar att den förtjänsten är sedan länge en förlust enbart i tid som folk fått lägga på att betala in ynkliga belopp. Jag vet att det finns bra lösningar, autogiro och för inbetalning. Men faktum är att oerhört många gör inbetalningen till Transportstyrelsen när avin kommer.
Under år 2008 kördes betalstationerna förbi 81,7 miljoner gånger. Antal skattebeslut var 15,2 miljoner, vilket gjordes en gång per dag och fordon. Det gav 695 miljoner kronor under 2008 plus 101 miljoner i tilläggsavgift. I alla dessa siffror exkluderas juli, då systemet var avstängt.
Av 15 miljoner skattebeslut så skulle jag nu vilja uppskatta hur många som manuellt loggade in på sin internetbank och betala kronorna, eller ännu värre. De som rent fysiskt på bank kontoret gjort betalningen. Ska vi höfta till med 5%? 650 000 avier isåfall. Räkna ett snitt på 10 minuter för att göra en inbetalning online. Är det för snabbt? 6,5 miljoner minuter i tid alltså. Matematiken säger att det är 12 sömnlösa manna-år. Jag skänker en tanke till brevbärarna som sorterat och delat ut posten och den tid det tagit dem – förvisso kan det ses som träning. Jag tänker på all onödig pappersexercis, slöseri med kuvert. Hela maskineriet bakom administrationen av trängselsystemet som utan transportstyrelsen hade kunnat göra något för framtiden istället.
Och tiden resterande 95% lagt på att se till att få trängselskatten betald, även om man valt en aning smidigare lösning som inte innebär papper rent fysiskt.
[custom_frame_right shadow=”on”]
[/custom_frame_right]
Nationalekonomerna måste ju må illa av det. Sett ur ett makroperspektiv så är produkten av trängselskatten ett stort minus. För vad har producerats? Inget har tillverkats. Onödiga tjänster har tillsatts och vår tid har slösats däremot.
Jag är medveten om att det finns ett gott syfte, inte mycket är viktigare än att minska utsläppen. Men tänk om energin kunde läggas på att bygga ut kollektivtrafiken i likhet med den i Japan. Det går fort, det funkar, det är innovativt och ganska miljövänligt.
Kollektiv produktivitet
Ett försök till definition
Den kollektiva produktiviteten är det totala arbetet för att framställa en produkt eller slutföra en tjänst. Från råvara till klar produkt – från gruva, odling eller bonde till konsument med alla dess mellansteg. Vi kan mäta vad det ”kostat” att framställa produkten i tid, pengar, utsläpp eller energi. Att ta hänsyn till den kollektiva produktiviteten är att försöka ha den totala kostnaden av varan eller tjänsten så låg som möjligt.
Ett stort svart hjärta till Transportstyrelsen blir det!
Lämna ett svar